Vecka 10

En gammal fyr, 60 000 konstverk och nostalgi från ossuariumet

Sett

—Alex Garlands två senaste zombiefilmer »28 Years Later« och »28 Years Later: The Bone Temple« verkar ha gått vilse i bruset. I en reddittråd vittnade nyligen en amerikansk biografanställd om hur hans kollegor inte ens förstått att »...The Bone Temple« är en uppföljare till den förra filmen, utan istället trott att biografen fortfarande visar samma »28 Years Later« som hade premiär i somras. Någonstans där står en läxa i marknadsföring att lära. Hursomhelst. De två filmernas verkliga styrka är hur skickligt Garland – tillsammans med Danny Boyle och Nia DaCosta i regissörsstolarna – lyckats bygga vidare på den mytologi han anlade i seriens första film, »28 Days Later«. Det finns framför allt något starkt i hur de senare två filmerna använder musik för att understryka känslan av en förlorad värld. När Ralph Fiennes går och nynnar på Duran Durans »Rio« eller en by skanderar Tom Jones gamla »Delilah« antar gammal popmusik formen av sägnen. Ett kvarlevande uttryck från ett samhälle och en kultur som inte längre existerar men vars spår sitter djupt. Det skapar ett nostalgiskt lager i »28 Years Later« och »...The Bone Temple« som förhöjer känslan av vår egen världs rämnande stabilitet.

—Den här minidokumentären om vardagen på en över 200 år gammal fyr i västra England har något vackert banalt över sig.

—En programmerare vid namn Gabe Szeto har skapat AMOU. En karta där människor från hela världen markerar ut sina minnen.

---

Hört

—Perfekt harmoni uppstår när Caterina Barbieri analoga synthlandskap besöks av norske saxofonisten Bendik Giske. Det vibrerar, gungar och flyter fram en flod av finstämda kompositioner någonstans mellan vemod och oro. Barbieri och Giske går från det lågmälda till det storslagna med så varm och stadig hand att hela »At Source« känns som ett dramaturgiskt perfekt album.

—Nytt Odpod ute där vi bland annat pratar om den ambivalenta känslan att gå igenom sin gamla skivsamling, hur sällsynt konsensus i kulturvärlden blivit och lite om hur CIA eventuellt kan ha räddat rocken.

—Det är gränsfall om jag tipsar om podden The Rest Is History för ofta i det här nyhetsbrevet men deras senaste serie om Inkarikets undergång är en utmärkt historisk exposé att inleda våren med.

---

Läst

—Jag läste nyligen om John Bergers klassiska essäbok »Ways of Seeing« som inleds med en av de mest befriande analyserna av vårt förhållande till bildkonsten som skrivits i modern tid. I Bergers positiva inställning till reproduktioner och den moderna teknologins tillgängliggörande av målningar, foton och bilder finns ett hopp om att förvandla vårt seende till en maskin för förändring. Det är en text som känns överraskande fräsch idag, 54 år efter att den först publicerades. Läs den och tanka sedan hem din egen samling från amerikanska National Gallery of Art som lagt upp över 60 000 konstverk för fri nedladdning.