Vecka 25
Rättegångsdrama, Actress och det digitala allmänna medvetandet
Läst
—I något slags bred definition läser jag två hyllade science fiction-böcker för tillfället: Nana Kwame Adjei-Brenyahs »Chain-Gang All-Stars« från ifjol och Connie Willis »Doomsday Book« från 1992. Det är två verk som nästan helt saknar beröringspunkter men som innehåller en avgörande skillnad, en liten detalj som väcker en lika självklar som ofta oformulerad tanke. »Doomsday Book« skildrar (bland annat) ett influensautbrott i Storbritannien år 2054. Bokens huvudpersoner brottas med att inte veta vad som händer, vilka delar av landet som är satta i karantän, hur man ska nå varandra. De är kort sagt avskurna i en utsatt situation. »Chain-Gang All-Stars« å sin sida berättar historien om en dystopisk nära framtid där livstidsdömda fångar slåss till döds i tv-sänd underhållning i en modern form av gladiatorspel. Allmänheten följer fångarna i sina flöden och vet hela tiden "allt" som händer i världen runt omkring dem. Denna enkla skillnad, ett medialt allmänt medvetande där människan ständigt är uppkopplad kontra ett slags lokal frånkoppling där rollfigurer jagar varandra utifrån fast telefoni, är i sig en revolutionerande skillnad för allt berättande som det sällan pratas om. Att Connie Willis skrev sin bok innan internet fanns i var mans ficka är förstås den avgörande faktorn men att läsa en skildring av en pandemis första utbredning utan att människorna (som likväl lever i en teknologiskt avancerad värld) har en aning om vad som pågår skapar en lika stark diskrepans som om rollfigurerna levde utan elektricitet. Det pratas ofta om hur mobiltelefonen inneburit ett problem för manusförfattare och författare – där en telefon alltid pliktskyldigt måste visas utan täckning eller med urladdat batteri för att isolera en rollfigur eller understryka utsatthet. Men på många vis är det digitala allmänna medvetandet en teknologisk förändring som har ännu större implikationer för alla berättelser. Om alla rollfigurer saknar någon som helst information på en armlängds avstånd behöver en modern berättelse i praktiken han en förklaring på varför eller riskera framstå som frånkopplat daterad.
Hört
—Darren Cunningham har under sitt alias Actress släppt ett nytt album som befinner sig i den bästa av gränslinjer: den mellan techno och ambient.
—Historiepodden Empire har varit inne i ett stimm dem senaste månaden med sin senaste säsong om det amerikanska imperiet. Allt från historien om Pocahontas och porträtt av the founding fathers trängs med skildringar av den amerikanska revolutionen och inbördeskriget.
Sett
—De senaste åren har Apple TV+ på något märkligt vis lyckats rada upp kvalitetsserier helt utan att få något som helst genomslag. Kanske är det därför extra bittert att deras senaste storsatsning, »Presumed Innocent«, rönt mer uppmärksamhet än serier som »Silo« eller »Criminal Record«. För »Presumed Innocent« är mid. Det är ett snyggt och på alla vis välsvarvat rättegångsdrama i thriller-kostym som med en överambitiös Jake Gyllenhaall i huvudrollen oftast misslyckas med att kittla i någon betydelsefull mening. Istället är det en serie man sugs in i för att den ger något slags trygghet. Det är en värld som är begriplig, handfast och igenkänningsbar. Född av skaparen David E. Kelly ur den gamla världen av rättegångs-tv. Kort sagt ett sommarmord med lagom stänk av svärta i ljusa junikvällar.