Hört
—Under hösten har jag arbetat med en dokumentär om Yassir Arafat för P3 ID. Den finns nu att höra på Sveriges Radios egna plattformar (släpps i andra poddflöden på måndag). Det är på många vis ett av de mest utmanande arbeten jag utfört de senaste åren, och -- om jag får säga det själv -- ett av de bättre.
—Det är något slags kutym i ett visst hörn av contentvärlden att under oktober lägga fokus på skräckfilm. Några som gjort det på ett utmärkt underhållande vis är den grabbigt kackliga filmpodden The Rewatchables. Framförallt är deras senaste snack om Ari Asters »Hereditary« likaledes kul och triviarikt.
—Technovember är snart här och vi tjuvstartar lite med att lyssna på en av världens bästa DJs just nu, Peggy Gou. I somras släppte hon sitt debutalbum, »I Hear You« och tidigare i tidigare i oktober gjorde hon ett grymt set på klubben Pacha på Ibiza.
Sett
—Trots att det snart är en månad sedan jag såg Francis Ford Coppolas »Megalopolis« har jag ännu inte lyckats samla mina tankar. Medan jag försökt göra det (för något slags tankar har den onekligen väckt) har det varit givande att titta på Youtube-kanalen Be Kind Rewinds genomgång av Coppolas arbete med att få filmen gjord.
Läst
—Fråga mig inte varför men jag skrev ett inlägg på Threads häromveckan med den oansenliga spaningen om att man inte hör ordet "patriarkatet" särskilt ofta nu för tiden. Ganska snart kom några mothugg om att det visst hörs överallt samt något missförstånd om att jag borde skärpa mig och ha patriarkatet i åtanke i vardagen. En snabb (och högst ovetenskaplig) slagning i Dagens Nyheters arkiv visar att "patriarkatet" totalt nämnts 52 gånger åren 2023 och 2024. Tio år tidigare, alltså åren 2013 och 2014 var den siffran 100, alltså det nästan det dubbla. (2003 och 2004 resulterade i 69 träffar, ingen aning om vad det säger.) Händelsevis hade även DN en mycket intressant text för två veckor sedan av Saga Cavallin med rubriken »Alla pratar om feminism – men ingen säger ordet«. Där reflekterar Cavallin över hur genusforskare och akademiska inslag försvunnit ur debatten om jämställdhet och feminism, och pratar metodiskt med forskare om hur det blivit så. Ett spår som saknas i Cavallins reportage är det som togs upp i Journalen vecka 40, nämligen hur kulturjournalistiken blivit influencerorienterad och inåtvänd. Det ger givetvis inte hela förklaringen men är säkerligen en del i ett led där genus och feminism reduceras till personliga erfarenheter och skribenters egna känslor runt "manligt” och “kvinnligt".